Detta inlägg berör er som påförts skatteillägg och samtidigt även straff eller annan påföljd för den handling som medfört skattetillägg. Eller som riskerar att så sker.
Den handling som medfört skattetillägg är ofta underlåtenhet att deklarera sina egna inkomster eller sitt företags inkomster. Underlåtenheten jämställs således med en aktiv handling.
Straff? Det är böter eller fängelse. Det finns dock andra påföljder, såsom villkorlig dom och skyddstillsyn.
2012 är snart här. Då ska frågan om det svenska skattetilläggets tillåtlighet prövas av Europadomstolen. I vart fall har jag av Europadomstolen fått beskedet att frågan troligen kommer att tas upp 2012. Jag är i Europadomstolen ombud i flera pågående mål angående skattetillägg och av nyfikenhet och iver har jag ödmjukt skriftligen ställt frågan när prövning kommer att ske.
Skattetillägg kommer att vara tillåtet även efter prövningen i Europadomstolen. Det som kan bli nytt är att skattetillägg och samtidigt straff eller annan påföljd för den handling som medfört skattetillägg inte kommer anses tillåtet.
Sverige är inte det första land som prövas av Europadomstolen. Skattebetalare i Ryssland och Finland har vunnit mot sina egna länder. Så ska numera även vara fallet i Kroatien och Bulgarien.
Rättsfallen mot Ryssland och Finland har jag noga studerat. Rättsfallen mot Kroatien och Bulgarien får bli kommande julläsning.
Vad är det som hänt som innebär att skattetillägg och straff och annan påföljd för samma handling som medfört skattetillägg inte kanske är tillåtet? Det som hänt är att någon studerat ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen (det finns flera tilläggsprotokoll som gäller tillsammans med huvudprotokollet) och kommit fram till att tilläggsprotokoll nr 7, artikel 4,P 1, - nedan endast benämnda artikel 4 - utgör hinder för olika myndigheter att påföra flera sanktioner mot en och samma person för en och samma handling. Det medförde att Ryssland och Finlands skattetillägg prövades 2009. Såväl Ryssland som Finland hade nog väntat sig att vinna målen. Jag hade förväntat mig detta för att så var praxis i Europadomstolen innan 2009.
Innan 2009 hade dock ingen åberopat artikel 4, utan sannolikt endast åberopat bestämmelser i huvudprotokollet.
Utgången i Europadomstolen blev att det ryska och det finska systemet med skattetillägg och annan påföljd underkändes. De enskilda individerna vann mot sina respektive hemländer.
Artikel 4 brukar förklaras med de latinska orden ”ne bis in idem”. De orden betyder ”icke samma sak två gånger”. Om en viss handling först prövas för frågan om skattetillägg och därefter prövas för frågan om straff eller annan påföljd prövas samma sak (samma handling) två gånger. Förbud mot detta finns även i den svenska lagstiftningen och då närmare bestämt i rättegångsbalkens 30 kapitel 9 §.
Varför följer inte svenska domstolar redan den praxis som finns från Europadomstolen? Det gör vissa domare. Det gör de domare som anser att Europadomstolens praxis förhindrar dubbel prövning i svensk rätt.
Många domare följer dock inte Europadomstolens praxis och det beror på att vår Högsta Domstol (HD) i två avgöranden från 2010 uttalat att Europadomstolens praxis inte ger ett klart stöd för ett förbud även i Sverige. HD var inte enig. Tre domare dömde till fördel för den svenska Staten. Två domare dömde till fördel för den enskilda individen.
Orden ”klart stöd” är något märkligt. Antingen finns det stöd i praxis eller så finns det inte stöd. HD borde ha tagit ställning. Ordet klart är dock ett ord som används för att förstärka det ord som kommer därefter. Ungefär som helt säker. Antingen är man säker eller inte. Med ordet helt vill man dock visa att man är säker. En annan formulering många använder är att de är nästan klara. Med ordet nästan förklarar man endast att man inte är klar. Men med ordet nästan vill man försvara sig med att man åtminstone arbetat med det man hade lovat skulle vara klart inom viss bestämd tid. Jag har nog – tyvärr - till en och annan klient sagt att jag nästan är klar med det jag lovat att utföra. Jag lovar att från och med nu bättra mig, annars kan jag inte vara kritisk mot formuleringar som ”klart stöd”.
Åter till ämnet. Om Europadomstolen bestämmer att det svenska systemet med skattetillägg och straff eller annan påföljd för samma handling inte är tillåtet gäller det för många som då olagligt drabbats av såväl skattetillägg som straff eller annan påföljd att ligga i startgroparna för att retroaktivt få rätt. Med det menar jag antingen återfå det som erlagts i skattetillägg eller kompensation för det straff man då kanske suttit av. Eller få kompensation för annan påföljd som kan vara utdömd. Det kommer handla om många som i så fall ska kompenseras av Staten, men kompensationen kommer knappast som ett brev på posten. Det gäller att bevaka sina egna intressen, som det brukar vara med andra ord.
Skattetillägg är en fråga jag lovar att återkomma till och slutorden i den frågan kommer jag skriva först när kommande avgöranden avseende Sverige har meddelats av Europadomstolen.
Jag hoppas jag då kaxigt får skriva ”vad var det jag sa” och slippa behöva skriva att det inte riktigt blev som jag hade förväntat mig.
Trevlig jul, även om det kanske blir någon blogg även innan julhelgen. Jag försöker skriva en blogg varje fredag, men jag hinner inte alltid. Det blir därför ”nästan” varje fredag som jag bloggar.
Nästa blogg blir nog om den utsatthet försvarsadvokater kan ha att utstå i brottmål. Den mördade häktesvakten har fått mig att reflektera över den frågan. Det var den frågan denna blogg skulle ha handlat om, men frågan om skattetillägg har jag arbetat med i veckan varför jag ändrade mig i sista stund.
I det här ämnet har jag tidigare skrivit följande inlägg då det har engagerat mig.
2010-02-26; Alltid lika härligt att inge en resningsansökan
2010-03-31; Efter Högsta domstolens dom idag: Nu går jag till Europadomstolen!
2010-09-14; Skattetillägg: ett straff som strider mot svensk rätt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar